Jag har inte sett några underbara leenden idag. Sjukanmäld hette det. Sånt är mindre bra. Ingen vardagslycka för mig.

På min skola går en pojke som har skrattgropar som får det att pirra i magen och le när jag tänker på det. Som får mig att skratta utan att ens behöva göra något. Som får mig att önska att jag var lite sötare, lite smalare, lite kortare, lite modigare, lite intressantare. Som får mig att vilja skrika Se Mig Se Mig Se Mig! Som får mig att tro att det inte kan finnas finare på jorden. Som är allt jag inte är och därför är allt jag är. Som är så olik mig och ändå så lika. Som säger saker som får mig att känna mig korkad. Som får röda kinder när han skrattar. Som snusar utan att jag tänker och stör mig på det. Som får mig att ligga sömnlös om nätterna och kliva upp extra tidigt för att göra allt i min makt för att bli så fin jag kan. Som egentligen inte på något sätt är min typ men ändå är överallt där jag är. Som jag tänker på hela, hela, hela tiden.

 Och jag vet inte vad som händer med mig.

Du går på ditt oefterhärmliga sätt över skolgårdens grus för dig själv.

atombomb

Jag går, som det står i min presentation, första året på estetiska programmet med musikinriktning. Jag har gått på gymnasiet i två veckor nu och fullkomligt älskar det! Jag trivs så bra med människor som är som jag, som inte dömer och som är glada och trevliga. Som inte är elaka, som inte snackar skit om andra, som är intresserade av samma saker som jag, som kan le och skratta, människor som jag. Vi kanske är annorlunda, men vi bryr oss om varandra. och det är den enkla hemligheten med estet.

En sak jag verkligen hatar är fördomar om att esteter är folk utan ambitioner som bara valde estet för att ha något att göra med sina dagar. Estet är ju faktiskt ett studieinriktat program, precis som natur och smahälle, så det är ju samma sak i proncip. Förutom att vi slipper allt tråkigt, som språk, kemi och fysik och får ha musik, bild och teater istället. Efter att jag gått ut estet vill jag bli journalist. I trean tänker jag läsa Svenska, matte och engelska C. Jag hade rätt så bra betyg när jag gick ut nian faktiskt. Jag har ambitioner. Jag pluggar och anstränger mig. men jag går estet ändå, för jag vill hålla på med mitt största intresse även på skolan. Och det gör mig inte sämre än tillexempel samhälle.

Atombomb

Det här är min nya, anonyma blogg, den där jag kan skriva vadsomhelst för det är ändå ingen som vet vem jag är.

Jag älskar att skriva, det har jag jämt gjort. Jag älskar att bygga upp ord till meningar till text. Jag vet inte ens varför jag tycker så mycket om att skriva. Men det gör jag. Så det här blir min atombombsblogg, där jag kommer att skriva om tankar jag inte ens visste att jag hade. Tänk att en hel värld kan läsa det här utan att någon vet vem jag är. Tänk.

Nu ska jag gå och lägga mig, för imorgon är det skola igen, även om jag inte direkt har något ansträngande. Men jag kommer att få sjunga i kör, och räkna matte, vilket ät två av mina favoritsaker. Iallafall när det kommer till skolan.

Ha det så bra så länge!

Atombomb.

Ja, eftersom jag inte kan skriva av mig nog på min andra blev det en till blogg, och det här är resultatet.

Jag kommer uppdatera lite mer sen, men tills dess får ni nöja er med det här.

kram.